91̽»¨

Bild
³¢Ã¤²Ô°ì²õ³Ù¾±²µ

Nordiskt projekt pekar ut flera vägar till lika lön för likvärdigt arbete

Nu kröns projektet Lika lön för likvärdigt arbete i Norden med en tredje publikation som fokuserar på undervärderingen av kvinnors arbete i Norden. Därmed sätts punkt för det tvååriga likalön-projektet som behandlat ämnen som lagstiftning och policy, nordiska arbetsmarknadsmodeller, strukturella faktorer och hur man mäter löneskillnader mellan könen.

Idag är kvinnor i Norden bland de mest yrkesverksamma i världen. Men mÃ¥let om lika villkor i arbetslivet, som jämställda löner, är lÃ¥ngt ifrÃ¥n uppnÃ¥tt. Med den utgÃ¥ngspunkten initierade Nordiska ministerrÃ¥det projektet Lika lön för likvärdigt arbete i Norden 2022. En avgörande frÃ¥ga för projektet var att bredda fokus frÃ¥n lika lön för lika arbete, till lika lön för likvärdigt arbete.  Det övergripande syftet med projektet var att främja dialog och utbyte av erfarenheter och kunskap om hur man kan hantera löneskillnader mellan de nordiska länderna och arbetsmarknadens parter.  

Den senaste rapporten som släppts inom ramen för projektet är Vägar till lika lön för likvärdigt arbete: Förklaringar till undervärderingen av kvinnors arbete i Norden.  

I  publikationen diskuteras olika förklaringar till undervärderingen av kvinnors arbete pÃ¥ en könssegregerad arbetsmarknad, med utgÃ¥ngspunkt i en enkät till arbetsmarknadens parter och andra nyckelaktörer i de nordiska länderna. Genom att kombinera olika statistik över könade löneskillnader med teoretiska ansatser och enkätsvar frÃ¥n nyckelaktörer, ger rapporten en djupare förstÃ¥else för de komplexa mekanismer som ligger bakom löneskillnaderna mellan kvinnor och män.  

Jimmy Sand är utredare vid Nationella sekretariatet för genusforskning och författare till rapporten: 

Ojämställda löner grundar sig pÃ¥ en kombination av strukturella faktorer, särskilt den starka könssegregeringen, och sociala normer om bland annat kompetens och omsorgsansvar. För att göra nÃ¥gonting Ã¥t detta krävs det en kombination av politiska reformer och Ã¥tgärder som arbetsmarknadens parter rÃ¥r över. Det handlar om insatser för att främja jämställdhet i det obetalda hem- och omsorgsarbetet, sÃ¥väl som det betalda arbetet pÃ¥ arbetsmarknaden. 

Förhoppningen är nu att de tre publikationerna tillsammans med det nordiska nätverk som bildats, kan främja det fortsatta arbetet för att minska löneskillnader och den könssegregerade arbetsmarknaden i Norden.  

Jimmy Sand ser särskilt hur arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll: 

I de nordiska länderna finns det en stark norm om att arbetsgivare och fackföreningar ansvarar för lönebildningen utan inblandning frÃ¥n politiken. De har därför ett stort ansvar att inte bara stÃ¥ upp för jämställdhet som princip, utan att ocksÃ¥ genom samverkan vidta Ã¥tgärder som Ã¥stadkommer faktisk förändring. 

Projektet är en del av sekretariatets verksamhetsområde "Ett jämlikt Norden", där de flesta projekten drivs av NIKK, Nordisk information för kunskap om kön. NIKK är ett samarbetsorgan under Nordiska ministerrådet, som är placerat på Nationella sekretariatets för genusforskning, Göteborgs universitet.

Nyckelbudskap från projektets tre rapporter
  • Det behöver utvecklas verktyg och mallar för att möta kraven pÃ¥ analys och rapportering i EU:s lönetransparensdirektiv. Metoder för bedömning av arbetskrav liksom Ã¥tgärder för att minska kostnader och den administrativa bördan för arbetsgivare ryms inom detta fält.
  • Kollektivavtalen har en central roll för att främja likalönsprincipen. Den nordiska arbetsmarknadsmodellen ger arbetsmarknadens parter en stark autonomi när det gäller att sköta lönebildningen, med minimal statlig inblandning. Det är därför avgörande att deras uppslutning kring jämställdhet följs av konkreta Ã¥tgärder för att Ã¥stadkomma förändring.
  • EU:s lönetransparensdirektiv betonar vikten av att ta hänsyn till intersektionell diskriminering. Fler kategorier än kön behöver användas i jämförelser av löner mellan kvinnor och män, men den nationella statistiken har en del begränsningar i detta avseende.
  • Givet arbetstidens betydelse för de faktiska löne­inkomsterna, samt det faktum att kvinnor i högre utsträckning än män arbetar deltid i de nordiska länderna, är det av vikt att ocksÃ¥ analysera deltids­arbetets inverkan pÃ¥ lön och löneskillnader mellan olika yrken. Här finns det särskild anledning att beakta pÃ¥ vilket sätt del- och heltids­lönerna har gjorts jämför­bara.
  • Det behövs mer forskning om varför män inte söker sig till kvinnodominerade yrken och branscher. Detta är underbeforskat jämfört med frÃ¥gan om varför inte kvinnor söker sig till mansdominerande yrken och branscher. 

Här hittar du alla tre rapporter från projektet