Konflikt och konflikthantering
Conflict and Conflict Management
Om kursplanen
Betygsskala
Kursens moduler
Inplacering
Kursen är en fördjupningskurs i statsvetenskap. Kursen ges som en valbarkurs inom Statsvetarprogrammet och som fristående kurs. Kursen kan även läsas som fristående kurs av utbytesstudenter.
µþ±ð³óö°ù¾±²µ³ó±ð³Ù²õ°ì°ù²¹±¹
För tillträde till kursen krävs godkänt i minst 30 hp kurser i statsvetenskap eller internationella relationer och 15 hp samhällsvetenskapliga kurser. Därutöver krävs 15 hp genomgångna kurser i samhällsvetenskapliga ämnen eller motsvarande. Dessutom krävs språkkunskaper motsvarande Engelska 6/Engelska B.
±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô
Kursen ger en introduktion till studiet av väpnad konflikt och huvudsakliga medel som finns för konflikthantering. Kursen berör tre huvudsakliga områden. Det första är grundläggande koncept och empiriska mönster i mellanstatliga och inomstatliga krig. Hur definieras olika typer av väpnade konflikter och hur varierar de, över tid och geografiskt? Ett andra och huvudsakligt område är teorier rörande uppkomsten av väpnad konflikt och krig. Hur kan vi förklara att stater och andra aktörer väljer väpnade strategier trots att dessa är oerhört kostbara? Centrala teorier kring krigets ursprung presenteras och diskuteras, inklusive förklaringar på system-, stats- och individnivå. I den avslutande delen presenteras grundläggande former för samtida konflikthantering, inklusive medling, sanktioner och fredsbevarande operationer, tillsammans med teoretiska perspektiv på dessa. Genomgående tar kursen upp ett antal empiriska fall – historiska och samtida – vilka bereder perspektiv på hela kedjan från konfliktursprung till konflikthantering.
²ÑÃ¥±ô
Efter godkänd kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse
- Redogöra för grundläggande teorier om mellanstatliga och inomstatliga väpnade konflikter, inklusive teorier på system-, stats-, och individnivå.
- Redogöra för grundläggande ansatser till konflikthantering, inklusive medling och fredsbevarande operationer.
- Ge exempel på forskningsdesigner och forskningsmetoder som används i kurslitteraturen rörande konflikt och konflikthantering.
- Ge exempel på empiriska resultat från aktuell forskning om konflikt och konflikthantering.
Färdigheter och förmåga
- Applicera teorier om konflikt och konflikthantering på empiriska fall.
- Självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard, inklusive korrekt citationsteknik och referenshantering.
- Sammanfatta och presentera egenproducerade akademiska texter på ett välformulerat och tydligt vis.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
- Kritiskt reflektera över olika teorier och forskningsresultat om konflikt och konflikthantering som presenteras i kurslitteraturen och på föreläsningar.
±áÃ¥±ô±ô²ú²¹°ù³ó±ð³Ù²õ³¾Ã¤°ù°ì²Ô¾±²Ô²µ
Former för undervisning
Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.
±«²Ô»å±ð°ù±¹¾±²õ²Ô¾±²Ô²µ²õ²õ±è°ùÃ¥°ì:Ìýengelska
Föreläsningar, seminarier och litteratur är på engelska.
Examinationsformer
Kursen examineras genom aktivt deltagande under seminarier, författande av PM, samt muntligt försvar av PM.
Komplettering av examinerad studentprestation medges. Om studenten inte lämnar in komplettering inom utsatt tid ska studenten underkännas på examinationsuppgiften.
Student som inte kunnat närvara vid det obligatoriska momentet kan göra en alternativ uppgift. Uppgiftens exakta utformning anges i kursguiden.
Restriktioner angående användandet av generativ AI anges i kursguiden. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.
Om student som underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byte av examinator inför nästa examinationstillfälle, bör sådan begäran inlämnas skriftligt till institutionen och ska bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot.
Om student fått rekommendation från Göteborgs universitet om särskilt pedagogiskt stöd kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens mål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att ge studenten en anpassad examination eller alternativ examinationsform.
Minst fem tillfällen ska erbjudas studenterna att genomgå examination för att få godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs.
I det fall en kurs har upphört eller genomgått större förändringar ska student garanteras minst tre examinationstillfällen (inklusive ordinarie examinationstillfälle) under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen upphört/förändrats.
Betyg
På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För ett godkänt betyg (G) ska studentens arbeten uppvisa en förmåga att koppla teoretiska analyser till empiriska utfall, en självständig analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller grundläggande akademiska krav när det gäller struktur och språk. För ett väl godkänt betyg (VG) ska studentens arbeten uppvisa en mycket god förmåga att koppla teoretiska analyser till empiriska utfall, god analytisk förmåga och att de skriftliga uppgifterna uppfyller höga akademiska krav när det gäller struktur och språk.
För godkänt (G) på hela kursen krävs minst G på både skriftliga och muntliga moment samt närvaro vid samtliga obligatoriska moment.
För att få väl godkänt (VG) på kursen krävs att studenten uppfyller att krav för G, samt att studenten får VG på mer än hälften av kursens högskolepoäng.
°³Ü°ù²õ±¹Ã¤°ù»å±ð°ù¾±²Ô²µ
Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.