Ulla Carlsson, professor vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) skildrar en intensiv period efter andra världskriget i boken Vägen till universitetsämnet medie- och kommunikationsvetenskap (MKV). Ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Den har just getts ut av Svensk Mediehistorisk Förening.
– Det var ett dynamiskt skede i välfärdssamhällets utveckling med ny teknik – och nya roller för press, radio och TV, konstaterar Ulla Carlsson. En expanderande samhällsforskning med amerikanska massdatastudier i fokus och politisk uppslutning bakom ett nytt vetenskapsideal. Undersöknings- och expertuppdrag duggade tätt från både branschen och politiken. Det var några av förutsättningarna för att en självständig massmedieforskning under andra halvan av 1900-talet skulle kunna etableras.
Ett händelserikt år
1977 är ett centralt år. Då grundas Föreningen Svenska Masskommunikationsforskare (FSMK) i Stockholm. Samma år lägger den statliga Massmedieforskningsutredningen fram ett förslag till forskningsorganisation och tvärvetenskapliga seminarier i masskommunikation startar vid en rad universitet. En ny högskolelag innebär att journalisthögskolorna i Göteborg och i Stockholm införlivas i universiteten.
– 1977 var således ett händelserikt år, som innefattade vitala delar i den process som ledde fram till ett akademiskt medieämne, fastslår Ulla Carlsson. Vägen till ett eget ämne började dock flera decennier före detta märkesår. Men det skulle dröja ytterligare flera år efter 1977 innan tanken om en enhetlig grundutbildning, forskarutbildning och forskning med medieinriktning var genomförd.
Epicentrum i Göteborg
Hon, som personligen följt och varit en del av utvecklingen sedan 1970-talet, liknar i boken den Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet vid ett slags epicentrum inom massmedieforskningen och dess framväxt:
– Jörgen Westerståhl, legendarisk statsvetarprofessor vid Göteborgs universitet, var en av pionjärerna i Sverige. Tidigt blev han intresserad av amerikanska massdatastudier och vistades vid flera universitet i USA under 1950-talet. Något som kom att ha stor inverkan på hans studier om val, opinion – och massmedier. En sorts plantskola utvecklades när behovet av kunskap om massmediernas roll och villkor blev alltmer omfattande från olika samhällsaktörer. I Westerståhl spår blev forskare som Stig Hadenius, Lennart Weibull och Kent Asp frontfigurer. De två senare var också avgörande för det nya ämnet medie- och kommunikationsvetenskap genom utvecklingen av kurser i informationsteknik från början av 1970-talet.
1990 slogs Journalisthögskolan och Avdelningen för masskommunikation vid Statsvetenskapliga institutionen samman i Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG).
Idag ett väletablerat centrum
Idag är JMG ett väl etablerat centrum för forskning och undervisning om journalistik, medier och kommunikation där Ulla Carlsson är professor. Hon var under många år föreståndare för det nordiska kunskapscentret Nordicom. Därefter var hon innehavare av en UNESCO-professur i yttrandefrihet, medieutveckling och global politik.
- Ladda ner boken på Svensk Mediehistorisk Förenings webbsida: .
Boken finns även tillgänglig i Göteborgs universitets databas: - En artikel baserad på boken är publicerad i Mediehistorisk Årsbok 2025, (tillgänglig online efter sommaren)
- Läs mer om Ulla Carlsson här: /om-universitetet/hitta-person/ullacarlsson
Text: Cajsa ²Ñ²¹±ô³¾²õ³Ù°ùö³¾
Illustration: Bokomslag med publikbild från möte i Kommittén för Masskommunikationsforskning, Pressens Tidning 11/1974.
