Ny professor i fleråighet undersöker hur vi lär oss att tolka tid
I april utnämndes Julia Prentice till professor i fleråighet vid Göteborgs universitet. Med sin forskning vill hon förstå hur ået fungerar både kognitivt och socialt, och hur det påverkar inlärningen hos andraåstalare.
– Det kändes jätteroligt att bli professor, verkligen. Nu kommer jag att få en tydligare och mer ledande roll där jag kan vidareutveckla forskningsmiljön här på institutionen tillsammans med mina kollegor, säger hon.
På Institutionen för svenska, fleråighet och åٱԴDZDz finns det numera två professorer inom ämnet fleråighet. Något som Julia Prentice ser som en stor fördel.
– Vi har väldigt olika forskningsinriktningar som kan berika miljön från olika håll. Jag intresserar mig framför allt för det kognitiva, alltså hur å bearbetas kognitivt, både när man använder och tolkar det, hur man tar till sig och behåller ålig kunskap och hur man med åets hjälp tar till sig annan kunskap. Jag vill också förstå hur allt detta hänger ihop med sociala faktorer, berättar Julia Prentice.
Språk är i grunden ett socialt fenomen. Det är interaktion mellan människor och samtidigt ett kognitivt fenomen, och de två aspekterna påverkar varandra.
– Vad som händer i hjärnan hos individen påverkar interaktionen, och interaktionen påverkar vad som händer i hjärnan. Det som man försöker göra med sin åanvändning har inverkan på hur man beter sig åligt. Dessutom både påverkar och påverkas detta av olika faktorer i samhället, förklarar Julia Prentice.
Språkliga mönster om tid kartläggs
För personer som lär sig ett andraå påverkas inlärningen alltså av både interaktion och kontext. De behöver också förstå och tolka åliga mönster – ett återkommande sätt att använda ået, en struktur eller form som upprepas i tal eller skrift. Det kan handla om hur ord kombineras, hur meningar byggs upp, eller hur vissa uttryck används i specifika sammanhang. Ett åligt mönster är ett sätt att känna igen hur ået fungerar i olika sammanhang och hjälper oss att förstå och tolka texter.
– Det finns många omständigheter som kan påverka inlärning av ett åligt mönster mer generellt, till exempel sociala faktorer som avgör hur mycket tillgång en inlärare har till ået ifråga, hur vanligt det aktuella mönstret är och vilket eller vilka ytterligare å en person redan har i sin repertoar, berättar Julia Prentice.
Hon och forskarkollegorna undersöker bland annat hur andraåsinlärare lär sig och förstår olika typer av åliga mönster som är kopplade till tid - hur tid kan uttryckas på svenska och vad som påverkar inlärningen av tidsuttryck. Och genom att ringa in vad som är vanliga hinder och hur inlärningen av dessa kan underlättas hoppas hon att resultatet på sikt också kan tillämpas i undervisning och i läromedel.
– Det finns många olika sätt att förhålla sig till tid med ået med formuleringar som till exempel ”om fem minuter” eller ”tre hundra år senare”. Vi använder ofta metaforiska och bildliga uttryck för att prata om tiden och för att förankra det vi säger i tid. Vi säger ”en åԲ tid” och adjektivet åԲ är ju egentligen något rumsligt – att något är åԲt handlar om en fysisk sträcka men vi använder det även för att mäta tid. Tidsuttryck kan också vara kreativa och det finns ganska många sådana exempel, som ”två timmar och tre öl senare”, säger Julia Prentice.
Tolkningen av tid är inte självklar
Att kunna prata om tid och att kunna relatera till tid på olika sätt är en viktig kommunikativ funktion. Samtidigt är det ganska svårt att lära sig detta på ett nytt å eftersom det ofta är åspecifika formuleringar där exempelvis skillnad på prepositionen kan avgöra vilken dag det talas om.
– ”I måndags” betyder till exempel ”förra måndagen”, ”på måndag” betyder oftast den som kommer. Det är subtila skillnader i uttryckets form men betydelsemässigt gör det stor skillnad, berättar Julia Prentice.
För att hitta tidsuttryck gör Julia Prentice sökningar i stora textdatabaser. Sedan undersöker hon tidsbegreppen, ser vilka som är vanligt förekommande, hur de används och om det finns mönster i användningen. Därefter försöker hon med hjälp av olika typer av experiment avgöra hur lätt eller svårt det är för andraåstalare att förstå eller lära sig mönstret.
– Jag vill förstå hur vuxna som lär sig svenska tar till sig och förstår uttrycken och vilka faktorer som spelar roll för inlärningen. Jag vill också hitta sätt att förklara tidskonstruktioner som kan hjälpa andraåsinlärare att tolka och använda dem lättare, till exempel i åundervisning eller läromedel, säger hon.
Forskning är inget ensamarbete
Julia Prentice kommer ursprungligen från Hannover i Tyskland, och hennes intresse för nordiska å tog henne till Göteborg där hon läst större delen av sin grundutbildning. Hon disputerade år 2010 och fick senare anställning som lektor vid institutionen. Den 17 april fattade rektor vid Göteborgs universitet beslut att anställa Julia Prentice som professor i fleråighet.
Som professor får Julia Prentice mer tid för forskning, att utveckla idéer och att söka anslag för att kunna genomföra dem.
– Det är inget ensamarbete utan sker tillsammans med många andra som finns i forskningsmiljön, både på hemmaplan och vid andra universitet. Här på institutionen finns flera olika inriktningar inom åforskning och goda möjligheter till samarbeten. Vi har ju våra olika forskningsintressen, men de hänger ihop på många olika sätt och genom att fokusera på gemensamma frågor som vi vill belysa från olika perspektiv i projekt eller andra gemensamma aktiviteter kan det bli synergieffekter som stärker forskningsmiljön. Det är något som jag gärna vill försöka att utveckla mer, säger Julia Prentice.
Text: Karin Wenzelberg
Läs mer om Julia Prentice på hennes personliga sida på gu.se.
