Leta maneter i sommar – hjälp forskarna
Ta chansen att hjälpa forskningen i sommar. Marinbiologen Christin Appelqvist har länge oroat sig över att maneterna längs västkusten inte verkar må bra. Nu vill hon ha hjälp med manetrapporter från allmänheten, i ett nytt medborgarforskningsprojekt.
– De observationer vi får in från allmänheten är otroligt värdefulla. Forskare kan inte vara överallt samtidigt, så genom att engagera människor längs kusten får vi tillgång till många fler ögon, säger Christin Appelqvist, marinbiolog vid Tjärnö marina laboratorium utanför Strömstad.
Hon har nyligen startat "Leta maneter", ett medborgarforskningsprojekt som ska öka kunskapen om hur maneterna längs Sveriges kuster mår. Och det finns anledning att oroa sig.
– På västkusten verkar till exempel öronmaneterna må dåligt. Jag har sett hur de löser upp sig och förlorar simförmågan redan vid midsommar. Vi vet inte varför. Det är svårt att forska på maneter eftersom de rör sig slumpmässigt över stora områden, beroende på väder, strömmar och temperatur. Därför behöver vi hjälp från allmänheten.
Efterlyser bildar av enstaka maneter och stim
Projektet har ett visst fokus på öronmaneter, men alla typer av maneter längs Sveriges kuster är intressanta. Christin Appelqvist efterlyser bilder av både enstaka maneter och stora stim, samt rapporter om plötsliga förändringar – som ovanligt många maneter eller nya arter som inte brukar finnas där. Sådana observationer är extra viktiga i klimatkänsliga områden som Östersjön, där snabba förändringar kan få stora ekologiska konsekvenser.
– När tusentals människor hjälper till att rapportera sina fynd, ökar chansen att vi upptäcker nya trender, ovanliga händelser eller invasiva arter. Det ger oss ett bättre underlag för att förstå de här svårstuderade organismerna, säger hon.
För att delta i "Leta maneter" behöver du bara en mobiltelefon – det gäller faktiskt för mÃ¥nga medborgarforskningsprojekt. Tack vare appar, internet och digital teknik har medborgarforskning vuxit till ett globalt fenomen. Inom biologi och ³¾¾±±ôÂáöforskning används det idag som ett smart sätt att samla in stora mängder data. Plattformar som iNaturalist, Artportalen och Zooniverse har samlat miljontals användare världen över.
Värdefullt när många deltar i forskning
Christin Appelqvist hoppas locka både skolelever, kustbor och turister att bidra. Målet är att samla in ett brett material och i nästa steg söka forskningspengar för att analysera det närmare. Men det finns ytterligare en stor vinst med medborgarforskning.
– Att fler människor deltar i forskning är värdefullt i sig. Det ökar förstÃ¥elsen för havets ekosystem, medvetenheten om ³¾¾±±ôÂáöhot och behovet av att skydda naturen. Det skapar engagemang!
Kontakt: Christin Appelqvist
Text: Per Adolfsson
Använd appen och ta bilder och skicka in, eller ladda upp till på . Att mejla direkt till christin.appelqvist@gu.se går också bra. Glöm inte att ange art (om du vet), datum och plats.
Det kan vara bilder på enskilda individer, maneter i stora stim, skadade maneter, öronmaneter med avvikande antal ringar (fler eller färre än fyra) , maneter i polypstadiet eller de första medusorna på våren.
Skicka också gärna in historiska bilder på maneter, men glöm inte att tid och plats. Vi är även intresserade av maneter du inte känner igen, det kan vara invasiva arter som det är viktigt att vi får kunskap om.
Forskningen fokuserar på öronmaneter men vi tar också gärna in bilder på följande arter:
- Röd brännmanet
- Blå brännmanet
- Kompassmanet
- Lungmanet
- Trassligt havssnöre (rörmanet)
- µþä²µ²¹°ù³¾²¹²Ô±ð³Ù, Stauromedusa
