Efter kulturvetarstudierna vid Göteborgs universitet har Emma Robertson haft en yrkesresa som spänner över journalistik, internationella förlag och digital diplomati. Idag arbetar hon på Svenska institutet, där hon producerar innehåll för Sveriges officiella digitala kanaler mot omvärlden. 
Hur minns du din studietid vid Humanisten?
Bild
Emma Robertson
Foto: Mona Loose
– Jag minns studietiden som väldigt inspirerande. Vi hade många engagerade föreläsare och spännande diskussioner. Det var en tid av både personlig och intellektuell utveckling. Alla utvecklade sina egna metoder för att ta in och bearbeta ny kunskap. Jag själv var kanske inte den som läste varje bok från pärm till pärm, utan lärde mig att plocka ut det mest väsentliga ur kurslitteraturen genom att fokusera på inledningar, sammanfattningar och rubriker.
Hur gick vägen från studier till arbetsliv?
– Efter examen insåg jag att kulturvetare inte var den mest konkreta yrkestiteln att ha på sitt CV. Därför sökte jag till den ettåriga journalistutbildningen på JMG, vilket ledde till mitt första jobb på en ekonomitidning i Stockholm, Finanstidningen. Det var en liten redaktion med stora ambitioner, en perfekt skola för en nybakad journalist.
Sedan tog livet mig till London, där jag arbetade med redigering och korrläsning på olika facktidningsförlag. Där fick jag verkligen utveckla min engelska, och utan den erfarenheten hade jag aldrig fått det jobb jag har idag. Facktidningarna, som handlade om allt från förpackningsindustri till medicinska upptäckter, gjorde att jag också fick träna mig i research och lära mig om saker jag inte hade haft en aning om tidigare.
Tillbaka i Sverige fortsatte jag inom medievärlden med vikariat på Aftonbladet och DN. Men jag insåg snart att den svenska mediebranschen till stor del bygger på korta kontrakt och ständig osäkerhet. Det passade inte mig i längden. När en tjänst på Svenska institutet dök upp så sökte jag den och fick den.
Vad gör du idag?
– Jag har varit pÃ¥ Svenska institutet sedan 2006 och har haft ungefär samma roll sen dess, men innehÃ¥llet har förändrats mycket under Ã¥ren. Idag är jag redaktör i vÃ¥r engelsk²õ±è°ùÃ¥°ìiga redaktion och samordnare för hela vÃ¥r enhet, Global kommunikation.
Vi ansvarar för Sveriges officiella digitala kanaler – en lång rad sociala medie-kanaler och webbplatsen sweden.se. Tidigare jobbade jag också med Twitterprojektet @sweden, där en ny svensk fick ta över kontot varje vecka. Det var ett banbrytande projekt som fick stor internationell uppmärksamhet – och ledde till en del träning i medie- och krishantering.
Hur har dina humanistiska studier varit till nytta?
– Det är svårt att peka ut enskilda kurser eller kunskaper, men jag tror att det viktigaste jag fick med mig är ett kritiskt och lärande förhållningssätt. Studietiden lärde mig också att planera min tid och strukturera mitt arbete, vilket jag har stor nytta av i en vardag fylld av innehållsplanering och -produktion.
Har du något råd till dagens studenter?
– Ja, att man inte behöver veta exakt vad man vill bli under studietiden. Det går att byta bana och upptäcka nya vägar längs vägen. Humaniora öppnar dörrar till många olika typer av jobb. Det mesta lär man sig inte på universitetet, utan när man börjar använda det man lärt sig.