Kulturarvsakademin vill lyfta frågor om kulturkanon
I ett politiskt och kulturellt landskap där frågor om identitet, tillhörighet och representation står i centrum, väcker kanonbegreppet starka känslor. Kanon skapas hela tiden, både medvetet och omedvetet, och påverkar därmed vårt kollektiva minne och framtida berättelser. Detta är dagsaktuella frågor som kommer stå i fokus under höstens Forum kulturarv som arrangeras av Kulturarvsakademin.
Sveriges regering beslutade i december 2023 om direktiv till den kommitté som ska ta fram en svensk kulturkanon. Syftet är att göra svensk kultur tillgänglig för fler. En svensk kulturkanon ska vara ett levande och användbart verktyg för bildning, gemenskap och inkludering.
Av direktiven framgår vidare att kommittén ska bestämma vilka konst- och kulturområden som ska ingå i kanon och fastställa vilka kriterier som ska gälla vid urvalet av verk. Arbetet med att välja ut verk bedrivs av grupper med expertis inom de områden som ska ingå och deltagare i expertgrupperna har utsetts av kommittén.
Professorn och historikern Lars Trägårdh är ordförande i kommittén och övriga ledamöter är Gunilla Kindstrand (kulturjournalist), PJ Anders Linder (publicist och programledare) samt Peter Luthersson (docent i litteraturvetenskap). Regeringens direktiv till Trägårdh är att han och hans kommitté ska ”lyfta fram ett mindre antal verk som har haft stor betydelse för Sveriges kultur- och samhällsliv”.
Kommittén har beslutat att en svensk kulturkanon ska vara bred och bestå av kategorierna konstarter respektive ä. I kategorin konstarter ingår följande fem områden: litteratur, bild och form, musik, film och scenkonst samt lärdom och sakprosa. I kategorin ä ingår områdena: religion, lag och rätt, ekonomi, uppfinningar och offentlighet.
Expertgrupperna genomför sitt arbete under våren 2025 och redovisade sitt arbete för kommittén den 7 maj 2025. Kommitténs uppdrag ska redovisas till Kulturdepartementet senast den 31 augusti 2025.
Länkar för mer information:
