Hårda krav på medicinsk säkerhet för fotbollsdamerna
Högre tempo, mer styrka och fler smällar. Den allt tuffare damfotbollen ställer stora krav på medicinsk bevakning av spelarna. ”Det är en del av de svenska tränarnas proffsighet att de lyssnar på medicinska råd” säger professor Mats öDz.
Mats öDz är professor i idrottsfysiologi på Göteborgs universitet, överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och föreståndare på Centrum för livsstilsintervention, CLI, som är gemensamt för lärosätet och sjukhuset.
Som landslagsläkare för de svenska fotbollsdamerna har han varit på många stora turneringar, EM, VM och OS. Han är kvar som landslagsläkare men åker till EM i Schweiz som ordförande i Svenska Fotbollförbundets medicinska kommitté, en roll han haft sedan i fjol.
Medicinsk säkerhet står högt på kommitténs agenda, inte minst kring skallskador. Mats öDz beskriver en utveckling med omfattande utbildningsinsatser och nya tekniska hjälpmedel för de läkare som under tuffa förhållanden ska bedöma spelares hälsotillstånd.
– Läkaren som springer ut på plan har direktkontakt med kollegan vid sidan av som tittar på videoinspelningar, zoomar in, kör i slowmotion, granskar förlopp och bistår i den medicinska bedömningen. Här är tekniken en stor styrka. Vi har också fått regeländringar som innebär att läkaren har tre minuter på sig att bedöma en skallskada, och säger till när matchen kan starta igen.
Skärpning i alla led
En annan regeländring är det som kallas hjärnskakningsbyte, ett extra spelarbyte vid misstänkt hjärnskakning, då också motståndarlaget tilldelas ett extrabyte. Armbåge mot ansikte straffas numera hårdare, och de medicinska uppföljningarna är mer omfattande.
– Det har skärpts till i alla led, man har gjort en massa saker för att minska riskerna. Smällarna ökar, det går snabbare, det blir allt högre krafter, spelarna blir starkare och skallar ihop hårdare, så det finns en poäng med detta, för att motverka allvarliga skador, säger Mats öDz.
En annan stor fråga för Svenska Fotbollförbundet har varit tidig utslagning, hur lagen toppas också bland mycket unga spelare, och även frågan om transgender där de tunga aspekterna inkludering och sportslig rättvisa kan krocka.
– Det här är en stor fråga som hela tiden rör på sig och diskuteras i världen, och som vi måste hänga med på. Vi behöver följa frågan forskningsmässigt, lyssna internationellt och bidra med de medicinska aspekter som ingår, i ett mycket komplext sammanhang.
Följer idrottsforskningen
Det gäller att hela tiden hänga med inom forskningen, inte minst idrotts- och fotbollsmedicinen, betonar Mats öDz. Han lyfter också en aspekt som kanske inte känns självklar för utomstående i ett tävlingssammanhang, att det som en spelare berättar för lagets läkare, fysioterapeut eller psykolog omfattas av patientsekretess.
– Spelaren kan, som vilken patient som helst, berätta vad den vill, men vi kan inte bara räkna upp alla spelare och vad de har för sjukdomar eller skador. Det är viktigt att man sköter den delen rätt, och det gäller gentemot både tränare och media. Det är en viktig poäng tycker jag. Det handlar inte om att lura eller hemlighålla.
Det lagets medicinska team alltid bistår tränarna med är information om spelbarhet, om en spelare kan köra 45 minuter, 90 minuter, in i förlängning, men inte nödvändigtvis varför. Det måste spelaren i så fall godkänna. Enligt Mats öDz fungerar den här balansgången väl inom svensk fotboll och för det svenska damlandslaget.
– Det är en del i de svenska tränarnas proffsighet att de faktiskt lyssnar på medicinska råd. Det tror jag ger framgång. Sverige har kanske inte lika många bra spelare som andra länder, så vi får hushålla med våra diamanter, sköta dem och hålla dem friska.
