Forskningen i konst- och bildvetenskap arbetar med ett utvidgat bildbegrepp som förutom traditionellt konstnärliga medier som måleri och skulptur innefattar ett flertal sinsemellan olika företeelser som scenografi, webbsajter, graffiti och förpackningar.
Dessa olika visuella uttryck ingår alla i begreppet visuell kultur (se forskningsområde i vänsterspalten). För att återspegla denna inriktning bytte ämnet vid Göteborgs universitet år 2000 namn från konstvetenskap till konst- och bildvetenskap.
Vid institutionen bedrivs forskning om historiografi, bilders materialitet, digitala bilder, performancekonst, gatukonst, bildpedagogik, konstnärskolonier, visualisering, fotografi, arkiv och museer, scenografi och mode.
Forskningssamarbeten finns med Göteborgs konstmuseum, Centrum för digital humaniora, Centre for Critical Heritage Studies och Centrum för konsumtionsvetenskap.
Den forskning som görs inom området dans- och musikkulturer handlar sällan om dans och musik i sig, utan framför allt om allt som omger dessa två vanliga och viktiga kulturella uttryck. När, var och varför hörs och görs musiken av vem och när? Samma frågor gäller dans: när dansar vem vad och varför? Någon av dessa frågor finns alltid med, alla finns sällan eller aldrig i samma projekt eller studie.
I stort sett alla människor tar på olika sätt ta del av dans och/eller musik i någon form. Inte minst musik finns omkring oss nästan jämt och överallt idag, men även dans är något alla förhåller sig till antingen man dansar själv eller tittar på föreställningar eller inte. Detta att så många har åsikter om dans och musik gör dessa kulturella uttryck till intressanta studieobjekt.
Bland oss som forskar kring dans- och musikkulturer på institutionen finns bland annat musikvetare, etnologer och konstvetare.
Kulturarv har under de senaste decennierna framträtt som ett nyckelbegrepp inom kritiska kulturvetenskapliga forskningssammanhang. Forskningsområdet Kulturarv, Bild, Berättelse kontextualiserar hur kulturarv och arkivmaterial, särskilt i muntliga, kroppsliga och visuella former, påverkar kunskapsproduktion, kollektiva och individuella identiteter, värderingar och maktrelationer. Med utgångspunkt i tvärvetenskaplig samverkan mellan Institutionen för kulturvetenskaper och Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet granskar vi demokratiska kulturarvsaspekter. Därmed inkluderas kulturella uttryck inom ett vitt spektra av materiellt och immateriellt kulturarv, allt ifrån vardagliga rutiner och traditioner till historiebruk och återkonsumtion. Mer specifikt studeras hur bilder (i bred bemärkelse), levnadsberättelser och arkiv kan möjliggöra människors förståelse av sig själva, sina gemenskaper, sina miljöer, sitt förflutna, sina strävanden och framtid på nya och konstruktiva sätt.
Staden är en plats för meningsskapande praktiker som genererar olika former av rumslighet. Inom forskningsområdet Staden: Kultur och demokrati studeras både urbana styrningsstrategier: marknadsföring, stadsbyggnadsprojekt och kulturplanering och hur invånare skapar rum och utrymme i staden. Vi intresserar oss för arkitekturens, kulturinstitutionernas, det fria kulturlivets och konstens roll i stadsutvecklingen. Men även vardagslivets kultur och geografi i staden. Styrning av städer handlar i hög grad handlar om rumslig fördelning av resurser varför frågor om demokrati har särskild relevans. Utifrån teman kring segregation, gentrifiering och det offentliga rummets funktion(-er) analyseras hur makt och inflytande förhandlas och fördelas mellan olika aktörer och intressen.
