Vem ristade på granithällarna i Bohuslän?
Kort beskrivning
Genom åren har forskare använt bronsåldershällristningar för att diskutera teorier om ideologi, religion, långväga förbindelser, krigföring, landskap och social organisation. Emellertid har man forskat försvinnande lite om själva ristningspraktiken. För närvarande finns det väldigt lite kunskap om vilka tekniker som används då man knackade in bilderna på hällarna under bronsåldern. Det betyder att vi saknar viktig information som skulle kunna hjälpa oss att avancera vår kunskap om ristarnas sociala roll i bronsålderssamhället. De senaste årens utveckling inom digitalisering, digital dokumentation, artificiell intelligens och annan datadriven forskning gör att vi nu kan ställa helt nya forskningsfrågor om kronologiska, stilistiska, tekniska och geografiska variationer i hällristningsmaterialet.
Tack vare senare års utveckling är det nu möjligt att identifiera ristningstekniker från olika tidsperioder och ristningsplatser i landskapet, och att ställa hypoteser om enskilda ’ristare’ eller grupper av ristare och ristningstraditioner från bronsåldern. Målsättningen är ytterst att kunna identifiera och koppla bilder till specifika ristare eller grupper av ristare. För att besvara frågorna ovan har vi utformat ett tvärvetenskapligt samarbetsprojekt som omfattar arkeologi (Inst. för Historiska studier, GU), strukturgeologi (Inst. för Geovetenskaper, GU), datavetenskap och AI (Centrum for digital humaniora, GU) samt kulturarvsmetoder från Vitlycke Museum i Tanum. Projektet kommer att utveckla ny datadriven forskning och digitalisera hällristningsdokumentation för att analysera, identifiera och klassificera hällristningar.
