91̽»¨

Bild

KLOCKAN ÄR STRAX FÖRE nio en torsdagsmorgon i mars och det råder ett förväntansfullt sorl i en av Natriums största lärosalar. Nervösa utställare i ett myller av montrar putsar in i det sista på sina presentationer. Det är dags för semifinal i tävlingen Utställningen unga forskare där elever låter sina gymnasiearbeten nagelfaras av en jury med forskare från Göteborgs universitet och Chalmers. I potten ligger en plats i riksfinalen, vissa stipendier och förstås även möjligheten att få visa upp sin forskning.

– Ni är framtiden och efter att ha sett alla era presentationer kan jag bara säga att framtiden ser ljus ut, säger juryns ordförande Heléne Aronsson, innan någon vet vem som gått vidare.

Unga forskare är ett ideellt ungdomsförbund som arbetar för att nyfikenheten och intresset för naturvetenskap, teknik och matematik ska ha en självklar plats i ungas liv. En bärande del i verksamheten är Utställningen unga forskare där gymnasieelever tävlar med sina gymnasiearbeten. Ofta är det engagerade lärare som tipsar sina vetenskapsintresserade elever om tävlingen och coachar dem på vägen fram till ett inskickat bidrag.

I SEMIFINALEN I GÖTEBORG är spännvidden hos de 29 tävlingsbidragen stor; i en monter demonstreras ett exoskelett som är enklare att hantera för användaren än dagens hjälpmedel, i en annan undersöks mängden bakterier som växer på mobilskal beroende på skalets material och i en tredje monter visas ett analysverktyg för att beräkna antalet solfläckar.

Men det är inte bara forskningen och resultaten som är i fokus i Utställningen unga forskare. Även presentationen i montern är viktig. Vissa utställare lägger stor möda på formgivningen av den klassiska forskningspostern, andra har en stor mängd rekvisita för att illustrera vad forskningen handlar om. Till exempel de tre elever från Jönköping som presenterar en kemisk metod för att säkerställa fingeravtryck vid brottsplatsundersökningar. I deras monter får besökarna själva sätta sina fingeravtryck och testa den klassiska metoden med pulver och borste för att framkalla mönstret.

ATT HA TALETS GÅVA underlättar också när eleverna ska kommunicera sina forskningsresultat. Julia Klockerud beskriver i sin monter mycket pedagogiskt hur alger kan fungera som ett alternativt gödningsmedel vid odling av ärter. Fotografier visar hur bra ärterna växer jämfört med vanlig växtgödning – skillnaden är inte jättestor. Hon har även tagit med sig ett par påsar med sockerärter från matbutiken för att visa vad det är hon har odlat.

– Alger är ett mer miljövänligt och resurssnålt gödningsmedel jämfört med dagens gödningsmedel, berättar Julia engagerat.

Hennes forskning gav henne en av de åtta platserna i Sverigefinalen, till Julias stora förvåning och glädje.

Bild

– Jag har haft det naturvetenskapliga intresset från början. När jag var liten köpte mamma mig böcker om rymden och nu siktar jag på att läsa fysik för jag är fortfarande lockad av astronomi, säger Julia Klockerud.

Julias svar måste låta som ljuv musik i den svenska regeringens öron. I februari presenterade utbildningsminister Johan Pehrsson en ny STEM*-strategi som ska stärka utbildningarna inom matematik, naturvetenskap och teknik i Sverige.

Fler ska välja gymnasieprogram i sektorn och antalet helårsstudenter inom högre utbildning ska öka med 10 000 till minst 90 000 inom naturvetenskap och teknik till 2035. Och om det ska ske utan tvång så måste intresset för ämnena upp. Utställningen Unga forskare kan vara ett sätt att öka intresset, även om deltagarna vittnar om att de fastnat för naturvetenskapen tidigt.

I MONTERN MITTEMOT Julia Klockeruds står Lucas Mårts och Axel Wettersten som undersökt hur bakterietillväxten ser ut på skärbrädor i olika material. Deras forskning visar att träskärbrädor är mer hygieniska än brädor i plast. De tackar sina lärare på högstadiet för att de står här idag i semifinalen av Utställningen Unga forskare.

– Ja, jag hade bra lärare i NO-ämnena, sedan gick studierna också bra. Det är viktigt att ha engagerade lärare för att få upp ett intresse, säger Lucas Mårts.

– Jag har släktingar som är civilingenjörer och det spelar nog också in för vilken inriktning man väljer i skolan, säger Axel Wettersten.

Alice Linnarsson och Freja Hildingsson har utbildade naturvetare bland sina föräldrar, men tycker att lärarna i grundskolan har störst betydelse.

– Undervisningen är väldigt viktig för att väcka intresset. Genom att min lärare visade saker med experiment så fick jag rent praktiskt en förståelse för NO-ämnena på högstadiet, säger Freja Hildingsson och lägger till:

– Det får inte heller bli för svårt, för tidigt. Det kan skrämma bort.

Deras frågeställning om huruvida myggor föredrar att sticka människor med någon särskild blodgrupp skänkte dem inte någon finalplats i tävlingen, men nu har Alice och Freja bevis för att B+ är blodgruppen att ha när sommarens myggsvärmar slår till.

* STEM: En engelsk förkortning för forskningsomrÃ¥dena: 91̽»¨, Technology, Engineering and Math. Översätts till naturvetenskap, teknik och matematik.

Text: Olof Lönnehed