91̽��

Bakgrund 

I hållbara städer och samhällen kan alla människor leva och delta på jämlika villkor, i både inne- och utemiljöer och oavsett fysisk och/eller kognitiv förmåga. Ett identifierat behov i stadsplanering är fysiska utemiljöer som är anpassade för äldre personer samt dess personal.

Naturkontakt och utevistelse  

Naturkontakt och utevistelse är hälsofrämjande för personer i allmänhet och för äldre personer i synnerhet. Utemiljöer i vårdsammanhang, exempelvis vid särskilda boenden och dagverksamheter är ofta svåra att ta sig till från innemiljö samt inte anpassade för insatser så som utevistelse eller vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser. I nuläget saknas nationella regelverk för att säkerställa att det finns tillgång till utemiljöer där äldre personer lever sina sista år, likaså saknas riktlinjer för utevistelse för de personer som inte självständigt kan förflytta sig mellan inne- och utemiljö. Naturkontakt och utevistelse är även hälsofrämjande för personal, vilket kan ta sig i uttryck i att de förlägger delar av befintliga arbetsuppgifter i utemiljö samt erbjuds anpassade platser i utemiljöerna att använda under raster. 

Utformning av fysiska miljöer 

Medvetenheten om den fysiska miljöns betydelse för fysiskt och psykiskt välbefinnande står högt på den politiska agendan både nationellt och internationellt, där även miljöer för vård, omsorg och rehabilitering inkluderas. I Sverige har personer, vars olika funktionsnedsättningar och diagnoser innebär särskilda behov vid utformning av den fysiska miljön börjat få allt större gehör och uppmärksammas alltmer. Hälso- och sjukvården är också mer kunskapsorienterad och det finns ökade krav på evidens, så kallad evidensbaserad design, även när det gäller utformning av den fysiska miljön för vård, omsorg och rehabilitering, vilket utgör en kvalitetssäkring. 

Syfte 

Att genomföra delstudier som ökar kunskapen om fysiska utemiljöer där äldre personer lever sina liv och personal arbetar. Dessutom, att genomföra delstudier som ökar kunskapen kring utevistelse, personcentrerat utformade promenader samt personcentrerade vård-, omsorgs och rehabiliteringsinsatser i utemiljöer.

��å��&�Բ�����;

Att äldre personer vid exempelvis särskilda boenden, serviceboenden och dagverksamheter får förbättrad livskvalitet genom ökad tillgång till utemiljöer och utevistelse i vid bemärkelse. Därtill, att personal får förutsättningar att erbjuda vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser i utemiljö, vilket både gynnar äldre personers och personals hälsa och välbefinnande. 

Slutförda delstudier inom OUT-FITprojektet

• Äldre personers behov och önskemål i kontakten med utemiljöer vid särskilda boenden 
  De äldre personerna som bor på särskilda boenden önskar använda utemiljöerna som en naturlig del av sitt vardagsliv, gärna dagligen och året runt. De äldre personer som inte självständigt kan förflytta sig mellan inne och utemiljö påtalar att de inte får det personliga stöd från personal som de behöver för att komma ut i den omfattning de själva har behov av.
  
  Liljegren, M., Bengtsson, A., Lindahl, G. & Wijk, H. (2024). Older adults’ needs and wishes for contact with the outdoors at residential care facilities: Implications for theory and practice. Health Environments Research & Design Journal, 17(4), 132-149. 
  
  
• Personalens reflektioner kring att använda utemiljöer som arenor för personcentrerade vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser
  Personalen ser potentialen i att använda utemiljöerna som arenor för personcentrerade vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser då de ser att detta möter ett grundläggande mänskligt behov hos både dem själva och de äldre personerna. Dock menar de att det finns organisatoriska utmaningar som behöver hanteras, så som avsaknad av stöd från beslutsfattare och chefer samt tillgång till anpassade utemiljöer.
  
  Liljegren, M., Bengtsson, A., Lindahl, G. & Wijk, H. (2024). Introducing the outdoor environment as an arena for person-centered care and rehabilitation at residential care facilities for older adults—a care worker’s perspective. Journal of Aging and Environment, 1–17.  
   
• Matris och manual för att kartlägga tillgång till utemiljöer för äldre personer och personal vid särskilda boenden 
  En matris med 26 variabler som kartlägger tillgång till utemiljöer i termer av fönster, entréer, balkonger, uteplatser, trädgårdar och omgivningarna m.m. finns tillgänglig med tillhörande manual för att stödja kartläggningen
  
  Liljegren, M., Bengtsson, A., Lindahl, G. & Wijk, H. Developing a matrix and manual for mapping access to outdoor environments for older adults and care workers at residential care facilities. Submitted to journal
   
• Brist på utemiljöer vid särskilda boenden
  Det saknas tillgång till utemiljöer vid svenska särskilda boenden. Framför allt saknas tillgång till uteplatser, balkonger, uterum och egna trädgårdar dvs. de utemiljöer som är närmast byggnaderna där de äldre personerna bor. Konsekvenser av frånvaron av utemiljöer är att de äldre personerna saknar utemiljöer att använda som vardagsmiljöer samt att verksamheterna vid särskilda boenden inte har utemiljöer att använda för att erbjuda personcentrerade insatser. Därmed går både de äldre personerna och personalen miste om de dokumenterade hälsofrämjande effekter som utevistelse medför samt att de inte får sitt grundläggande mänskliga behov av utevistelse tillgodosett.
  
  Liljegren, M., Bengtsson, A., Lindahl, G. & Wijk, H. Lack of access to outdoor environments as part of everyday life at residential care facilities. Submitted to journal
   
• Förslag till nationell strategi för tillgång till utemiljö och utevistelse för äldre personer vid särskilda boenden
  Skriften utgör ett förslag till en nationell strategi för tillgång till utemiljö och utevistelse för äldre personer som bor på särskilda boenden i Sverige. Förslaget vänder sig till politiker, beslutsfattare och myndigheter, och avser utgöra underlag till rekommendationer och riktlinjer för tillgång till utemiljö och utevistelse för äldre personer som bor på särskilda boenden. Strategin baseras på forskningssammanställningar samt resultat från tre workshops där forskare, representanter från myndigheter, intresseorganisationer och nyckelaktörer inom särskilda boenden har deltagit. 
  
  Bengtsson, A., Landin, H., Liljegren, M., Lindahl, G., Nordin, S., & Wijk, H. (2025). Förslag till en nationell strategi för tillgång till utemiljö och utevistelse för äldre personer vid särskilda boenden.   

Avhandlingar 

• Utemiljöer vid särskilda boenden: Behov, önskemål och tillgång för äldre personer och personal

Äldre personer på särskilda boenden har behov och önskemål om att utemiljöerna vid särskilda boenden används som dagliga vardagsmiljöer året runt. Personalen ser potentialen i att använda dem som arenor för personcentrerad vård-, omsorgs- och rehabiliteringsinsatser, dock finns organisatoriska utmaningar som behöver hanteras. Därtill är det brist på utemiljöer vid svenska särskilda boenden på nationell nivå, exempelvis har endast hälften av de ca 2 000 boendena tillgång till en egen trädgård. 

Liljegren, M. (2025). Outdoor environments at residential care facilities: Needs, wishes, and access for older adults and care workers. [Dubble degree doctoral dissertation, University 91̽�� and Chalmers University of Techology, Sweden].

Pågående forskning inom OUT-FITprojektet 

• Tillgång till utemiljöer och utevistelse vid särskilda boenden för äldre personer – insikter baserade på tre svenska nationella kartläggningar 
• Utveckling av en evidensbaserad riktlinje gällande betydelsefulla kvaliteter i fysisk miljö för äldre personer och personal vid särskilda boenden.
• Omvandling av den evidensbaserade riktlinjen till en evidensbaserad arbetsmetod för design, planering och utvärdering i samband med nybyggnation eller renovering av särskilda boenden. 
• Regelbundna personcentrerade promenader utomhus och dess påverkan på graden av beteendemässiga och psykiska symptom (BPSD) vid demens personer som bor på särskilda boenden för äldre personer
• Huruvida minskade beteendemässiga och psykologiska symptom (BPSD) vid demens påverkar personalens arbetsförhållanden efter en insats med regelbundna personcentrerade utomhuspromenader vid särskilda boenden för äldre personer.
• Kartläggning av tillgång till utemiljöer för äldre personer som bor på serviceboenden
• Utemiljö som lunchplats – hur naturkontakt och utevistelse främjar hälsa, återhämtning och arbetsförmåga hos vårdpersonal

Examensarbeten 

• Grinden till trädgården: En kvalitativ intervjustudie om personalens upplevelser kring utomhusmiljön för hyresgäster på särskilt boende för äldre (Kristina Alsadius, 2025, Sveriges lantbruksuniversitet)
• Utemiljöers betydelse för äldre med hemtjänst. En fenomenologisk undersökning (Amanda Sandsborg, 2025, Sveriges lantbruksuniversitet)
• “Alla har ju sin plats” - En fallstudie om betydelsen av den geografiska placeringen av särskilda boenden för äldre vuxna (Helene Landin, 2025, Sveriges lantbruksuniversitet)
• Betydelsen av balkonger på särskilda boenden för äldre, med fokus på upplevelsen av landskapet i omnejden (Yrsa Fossgreen, Sveriges lantbruksuniversitet) 

Medverkande 

Göteborgs universitet/Chalmers tekniska ��ö������DZ���

Helle Wijk: Sjuksköterska och professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet samt gästprofessor vid Institutionen för Arkitektur och Samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska ��ö������DZ���. Roll: Forskningsansvarig.

Madeleine Liljegren: Fysioterapeut vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet samt vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska ��ö������DZ���. Roll: Dubbeldoktorand. 

Göteborgs universitet

Kateryna Fursa: Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Roll: Forskningsassistent. 

Chalmers tekniska ��ö������DZ���

Göran Lindahl: Arkitekt och professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik, Chalmers tekniska ��ö������DZ���. Roll: Forskare.

Sveriges lantbruksuniversitet

Anna Bengtsson: Landskapsarkitekt och lektor vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Forskare

Helene Landin: Universitetsadjunkt och masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Forskningsassistent.

Kristina Alsadius: Masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Genomfört examensarbete. 

Yrsa Fossgreen: Masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Genomför examensarbete.

Amanda Sandsborg: Masterstudent vid Institutionen för människa och samhälle, Sveriges lantbruksuniversitet. Roll: Genomfört examensarbete.

Högskolan ��ä������

Eva Dahlkvist, Sjuksköterska vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet. Roll: Doktorand. 

Eva Bergsten, Docent i arbets��ä�����DZ���ٱ�Բ��첹�� vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i ��ä������. Roll: Forskare och biträdande handledare. 

Högskolan Dalarna

Susanna Nordin, Sjuksköterska och lektor vid Institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna. Roll: Forskningsledare för dagverksamhetsprojektet. 

�����Բ�é�ܲԾ�����������ٱ�ٱ��

Susanne Knutsson, Sjuksköterska och docent vid Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, �����Բ�é�ܲԾ�����������ٱ�ٱ��. Roll: Forskare. 

Referensgrupp

Till projektet finns även en referensgrupp kopplad, vars syfte är att stötta projektet utifrån olika frågeställningar samt fungera som diskussionsforum. Följande aktörer deltar i referensgruppen:

• Intresseorganisation för äldre personer: SPF Seniorerna
• Sakkunniga: Högskolan Dalarna och Jönköping University 
• Myndigheter: Socialstyrelsen, Boverket och Sveriges kommuner och regioner
• Fysiska miljöer: Branak, GoodGarden, Ikano Bostad, Liljewalls och Program för teknisk standard
• Vård, omsorg och rehabilitering: Fackförbunden Fysioterapeuterna och Sveriges Arbetsterapeuter samt Lunds kommun

Blogg

Varannan månad publiceras ett nytt inlägg på projektets Syftet med bloggen är dels att sprida kunskap om projektet, dels låta projektdeltagare och allmänheten följa forskningsprojektet från start till mål.

Publikationer och presentationer i OUT-FIT projektet

Presentationer vid vetenskapliga kongresser

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson, Göran Lindahl & Helle Wijk (2022). Health promoting qualities in outdoor environments at residential care facilities for older adults – a research approach. ARCH22: Enabling health, care and well-being through design research – the 5th Architecture Research Care and Health conference August 2022. (Oral presentation by Madeleine Liljegren).

Populärvetenskapliga publikationer och presentationer

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson & Helle Wijk. ”Äldre ska inte behöva ha tur för att få komma ut”, ”Titta ut – och må bättre i de fyra zonerna” samt ”Rehabilitering kan göras i i alla zoner”. Palliativ Vård (2025), Nr. 2, s. 12-15 och 18-20 länk:  

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson, Göran Lindahl & Helle Wijk. Forskningsprojektet OUT-FIT – utemiljöer vid särskilda boenden för äldre personer. Tidningen Ä – riksföreningen för sjuksköterskor inom äldre- och demensvård (2023-10), Nr. 3, s. 20-22. 

Madeleine Liljegren, Anna Bengtsson, Göran Lindahl & Helle Wijk. Projekt som kan få fler att vistas ute. Äldre i centrum (2023-06-12), länk: 

Anna Bengtsson, Madeleine Liljegren & Helene Landin. Natur och grönska för friskare patienter och personal. Green Cities Europe (2023-01-13), länk: 

Nyhetsinslag

TV4 (2025-05-29) Studie larmar – många äldre får inte gå ut: ”Längtar varje morgon”
 

Fyra zoner