Hanna Chin: Anestesiutbildning för läkare behöver bli mångfacetterad
I Hanna Chins avhandling undersökes hur läkare under specialistutbildning i anestesi uppfattar sitt lärande och sin professionella utveckling. Resultaten visar på en variation i hur detta upplevs, samt att man behöver uppmärksamma denna variation. Utbildningen behöver skapa bättre förutsättningar för läkarnas mångdimensionella utveckling till trygga, reflekterande och professionellt förankrade anestesiologer.
HANNA CHIN
Disputation: 13 juni 2025 (klicka för mer information)
Doktorsavhandling:
ij¾²Ô±ð²õ´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð:&²Ô²ú²õ±è;Anestesi och intensivvÃ¥rd
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
OBS: Det går att följa disputationen via teams:
Anestesi är en akutmedicinsk specialitet där snabba beslut, teknisk skicklighet och god samarbetsförmåga kan vara avgörande i komplexa situationer. Både klinisk och etisk fingertoppskänsla är nödvändig. Därför är det viktigt att utbildningen inte bara förmedlar fakta och färdigheter, utan även stödjer läkarnas utveckling till professionella yrkesutövare. Trots tydliga kursplaner sker en stor del av lärandet under det dagliga kliniska arbetet – i mötet med patienter och kollegor.
– Min avhandling handlar om hur läkare blir trygga och självständiga specialister inom anestesi. Anestesi handlar inte bara om att tillgodogöra sig medicinsk kunskap, utan också om att utveckla ett kliniskt omdöme, att klara av att hantera osäkra situationer och att forma sin professionella identitet, säger Hanna Chin, överläkare inom anestesi och intensivvård, och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper. Hon arbetar på CIVA och NIVA på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och är även studierektor för anestesi och intensivvård.
Forskning bygger på intervjuer med läkare i Sverige och England där syftet har varit att förstå hur de upplever sitt lärande under specialistutbildningen i anestesi.
– Jag har fokuserat på hur de ser på sin professionella utveckling, från de första stegen som nybörjare, till att bli mer självständiga och reflekterande specialister. Studien täcker både formellt lärande – som undervisning och bedömningar – och det mer subtila, informella lärandet som sker genom kliniska erfarenheter och vardagliga möten med kollegor och patienter.
Att skapa utbildningsmiljöer där läkare kan växa
Hon har kartlagt hur läkare under specialistutbildning själva uppfattar och strukturerar sitt lärande – inte bara vad de gör, utan hur de tänker om sin professionella utveckling.
– Genom att fånga och analysera dessa tankestrukturer har jag gjort de ofta osynliga och informella processerna mer begripliga och konkreta. Det här ger insikter som kan användas vid utformning av utbildningsprogram då det ger en tydligare förståelse för hur läkare faktiskt lär sig – vilket gör det möjligt att bättre stödja deras professionella mognad och utveckling. Det handlar om att skapa utbildningsmiljöer där läkare kan växa både kliniskt och som reflekterande, självständiga specialister.
Vad har varit mest givande och utmanande med doktorandprojektet?
– Det roligaste har varit att prata med kollegor och höra deras tankar om sitt arbete. Att fånga dessa berättelser och hitta mönster har varit både inspirerande och lärorikt. Den största utmaningen har varit att ställa om till kvalitativ forskning, som kräver ett annat sätt att tänka kring kunskap. I stället för att räkna och mäta handlar det om att tolka komplexa berättelser och navigera i mer osäkra resultat.
Text: Susanne Lj Westergren