Frida Westerbergh: Optimerad behandling vid spridd cancersjukdom: SPECT-bildtagning med en ny generation radioaktiva läkemedel
Radionuklidterapi som behandlingsform står inför ett vägskäl. I dag får alla patienter samma behandling, trots att deras individuella tolerans kan variera kraftigt. Om man tar vägen via SPECT-kameran kan man kartlägga den individuella responsen och ge en mer effektiv behandling. För att detta ska vara möjligt krävs metoder som säkerställer god bildkvalité – ett ämne denna avhandling berör.
FRIDA WESTERBERGH
Disputation: 5 juni 2025 (länk till mer information)
Doktorsavhandling:
ÄԱdzå:&Բ;Medicinsk strålningsvetenskap
Sahlgrenska akademin, Institutionen för kliniska vetenskaper
Användandet av radioaktiva, tumörsökande läkemedel – så kallad radionuklidterapi – har visat sig vara en effektiv behandlingsstrategi vid spridd cancersjukdom. Dock uppnås sällan bot. En möjlig orsak till detta är att dagens radionuklider inte har optimala strålningsegenskaper, en annan är att behandlingen inte är tillräckligt individanpassad och att patienter därmed underbehandlas.
Med en SPECT-kamera* och radioaktiva läkemedel kan man ta 3D-bilder av hur läkemedlet fördelar sig i kroppen, och därigenom beräkna stråldosen till både tumörer och riskorgan (så kallad dosimetri). Det gör bildtagning till ett viktigt verktyg för att optimera behandlingen.
– I avhandlingen undersöker jag en ny radionuklid*, terbium-161 (161Tb), som visat lovande resultat för radionuklidterapi. Men, för att kunna använda den på ett tillförlitligt sätt i dosberäkningar krävs tydliga riktlinjer för bildtagning – något som idag saknas. Det är denna kunskapslucka jag vill bidra till att fylla, säger Frida Westerbergh, legitimerad sjukhusfysiker, forskargruppen PhONSA (the Medical Physics, Oncology and Nuclear Medicine Research Group at Sahlgrenska Academy), och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Terbium-161 (161Tb) är en ny och lovande terapeutisk radionuklid. Strålningen som 161Tb avger är unik i det avseendet att den lämpar sig väl både för stora och små tumörer, och tros därför kunna ge en mer effektiv behandling av spridd cancersjukdom, särskilt vid närvaro av mikrometastaser.
Det finns vissa tekniska fallgropar man måste känna till
I avhandlingen visas att noggranna 161Tb-baserade stråldosberäkningar är möjliga, men att det finns vissa tekniska fallgropar man måste känna till. Bland annat finns begräsningar i hur mycket radioaktivitet bildtagningssystemen kan hantera. Denna begränsning är särskilt påtagligt för just 161Tb, på grund av dess lite ovanliga strålningsemissionsmönster.
– För att kunna genomföra SPECT-baserad dosimetri med god noggrannhet krävs att bildtagningsprotokollen är anpassade efter den nuklid som används, samt att man i bildbearbetningsprocessen tar hänsyn till diverse nuklidspecifika faktorer som försämrar bildkvalitén.
I avhandlingen studeras hur bildtagning med 161Tb bör genomföras för att uppnå god kvalité. De metoder som tagits fram används idag i två kliniska studier, vid Universitetssjukhuset i Basel, där två 161Tb-baserade läkemedel testas för första gången i människa.
– De kliniska studierna involverar patienter med neuroendokrina tumörer och spridd prostatacancer. I båda studierna kunde vi, med bildbaserad dosimetri, se högre doser i tumören än med befintliga läkemedel, utan ökad negativ påverkan på friska organ.
Figur 5.6 från avhandlingen: SPECT-bilder, tagna vid olika tidpunkter efter infusion, hos en patient som behandlats med det nya läkemedlet [161Tb] Tb-DOTA-LM3 för neuroendokrin tumörsjukdom vid Universitetssjukhuset i Basel, Schweiz. I avhandlingen beskrivs hur bildtagningsprotokollet har utformats samt hur stråldosberäkningarna har genomförts. Jämfört med det kliniskt etablerade läkemedlet [177Lu] Lu-DOTATOC erhölls betydligt högre dos till tumör, utan ökad negativ påverkan på friska organ.
På så vis belyser denna avhandling utmaningarna såväl som möjligheterna med bildbaserad 161Tb-dosimetri, och bidrar därigenom till utvecklingen av radionuklidterapi som individualiserad behandlingsform vid cancer som utvecklat metastaser, dottertumörer.
Att få vara med och skapa värde i forskningen - både givande och utmanande
– Praktiskt arbete med radioaktivitet är, av förklarliga skäl, lite småstressigt – man behöver se till att få saker gjorda innan radioaktiviteten försvinner. En särskilt stor utmaning har också varit att få ta ett så stort ansvar i två internationella kliniska studier. Trots det, eller kanske tack vare det, så har tiden som doktorand varit synnerligen givande. Jag är mycket tacksam för alla lärdomar och för att jag känner att jag har fått vara med och skapa värde i forskningen kring spridd cancersjukdom.
Text: Susanne Lj Westergren
*Radionuklid: Ett ostabilt (d.v.s. radioaktivt) ämne, som för att uppnå ett mer stabilt tillstånd sänder ut strålning.
*Radionuklidterapi: En typ av inre strålbehandling där radionuklider kopplas samman med tumörsökande molekyler.
*SPECT-kamera: En nuklearmedicinsk bildtagningsteknik som, tillsammans med ett radioaktivt läkemedel, kan användas för att studera patientfysiologi. Kan betraktas som en ”omvänd röntgen” – i stället för ett generera strålning med ett röntgenrör utgör patienten strålkällan, och roterande detektorer utanför patienten samlar in strålningen.